Lugna gatan

Tog mig själv vid handen och gick till bowlingen trots lite förkylning igår. Jag ville inte svika min medspelare i sista stund. Jag tror också, att ha roligt, inte bara är en " lisa för själen". Kropp och själ hör ju ihop, så varför ska den ena ta åt sig mer än den andra?
Vi fick placering någonstans i bakre ledet bland sexton finalspelande lag av trettiotvå startande.
Jag är nöjd!
Kylan håller i sig, och idag har gatan utanför legat lugn, tyst. Jag antar att tv:n har engagerat de flesta.
Är det inte skidor, så är det bowling som gäller där också.
Jag lyckades se en kille, Jim Lindstrand 20 år, som spelade final och vann storstilat.
En annan, Martin Larsen, som reser jorden runt och spelar på heltid. Waoh! Hur bär dom sig åt?
Lite synd att vara så sent ute, men möjligheterna fanns liksom inte tidigare, och inte tiden heller för den delen.
MEN! Desto större anledning att njuta av de spärrar och strikar jag lyckas åstadkomma i nuläge då!
Imorgon är det dags igen!
Middagen njöt jag av Siljanslax med gorgonzolafyllning.
Underbart gott "syrran"!